Jag hatar att jag träffade dig, varför gjorde jag det. du är en bra vän men ska man gå längre än vän så är du bara en stor skit, varför? nu har jag märkt att det går inte att släppa dig, hur mycket jag än försöker så går det verkligen inte.. jag förstår inte. du fick mig verkligen att falla för dig, det va länge sen nu. men ändå så försvinner det inte, jag vill bara vara med dig. jag hatar att du finns där inne, kan du inte försvinna det skulle vara så skönt då. 
Bara jag hör dit namn så tänker jag tillbaka på allting, och allt blir bara värre då. så varför träffade jag dig och tog hit dig till skogås och alla mina vänner fick träffa dig, det känns som att du skiter i mig nu och bara bryr dig om alla andra. jag skulle aldrig ha tagit med dig hit, jag skulle ha träffat dig ensam, nånstans förutom i skogås. 
men nu är det försent och det har blivit som det blivit, jag hatar det, jag hatar den du är, jag hatar allt!